Gunvor vaknade och fann sig själv däckad på en hög med deckare. Hon förde handen mot ögonen för att skärma av solstrimman som kom från den gnisslande dörren.
– Du ska få! väste hon till mannen som kom in genom dörröppningen.
– Vad sa du? frågade Jakob.
– Godmorgon, log Gunvor.
Hon reste sig och gick för att fylla på kaffekoppen, medan Jakob upprepade sina vanliga förmaningar om att inte övernatta på biblioteket.
– Och så kanske du ska plocka upp böckerna efter dig, mumlade han.
– Javisst, kvittrade Gunvor.
Hon hällde upp lika delar vodka och påskmust, men skippade citronskivan. Magen klarar inte vad som helst så pass tidigt på morgonen. Hon knaprade på en feelgood, men den fick henne inte att må bättre. Hon stirrade på Jakob som stod böjd över datorn.
– Det är till att vara stursk när man har fått fast anställning, mumlade hon. Men du blir inte långvarig ska du se.
Hon knackade med klacken tre gånger i golvet. Deckarna svävade till sina hyllplan.
Fem koppar senare och ännu hade ingen låntagare kommit. Solen vräkte in genom fönstren.
– Nu är väl folk på stranden, fräste Gunvor för sig själv.
Hon torkade sin svettiga panna, som blev blå av bläck från händerna. Hon hade gått igenom bibliotekets historiska romaner och rättat alla faktafel. Magen värkte av tolv stycken dussinromaner, som hon tuggat i sig för att förskona låntagarna.
– Det var bättre på 1500-talet, då slösade man inte tryckeriresurser på vad som helst, suckade hon.
Hon stegade över golvet, som var randigt av solljuset genom persiennerna, öppnade ett fönster och spottade tre gånger. Molnen började hopa sig på himlen.
– Fy vad det luktar etanol, hörde hon Jakob beklaga sig från lånedisken.
Gunvor sneglade på hyllorna med lyrik där det låg gömt ett annat lik. Snobbiga gamla kollegor och tjuriga låntagare. Det fanns plats för en till.
Sju koppar senare och regnet smattrade mot fönsterrutorna medan alltfler låntagare strömmade in. Gunvor satt ensam bakom lånedisken. Hon betjänade en snygging i badshorts som letade efter en kärleksroman. Dagen hade artat sig till slut.
Texten är en skrivövning som jag hittade på Skriv med Mian och Sara. Det skulle bli en övernaturlig historia om en bibliotekarie som har svårt att uppföra sig.