Jag sträckte mig efter månskäran
eggen var vass och blänkte
Jag skar en näve gräs
och delade med en hare
Haren sprang
jag sprang efter
vi kom till ett kafé
vi fortsatte springa
vi kom till ett staket
jag vågade inte hoppa
men haren hade tålamod
att visa hur man gör
snart hoppade jag så högt
att jag blev yr av moln
Vi skrattade åt grävmaskiner
och hånade grästrimmers
Vi sprang bland tuvor och träd
allt var nytt men bekant
allt var ätbart
Det blev dag och natt
om och om igen
utan att vi räknade
men oftast var det
fredagskväll
Denna dikt publicerades i tidskriften Horisont nr 2 2022 som hade tema Fantasi.