Även solnedgången brinner
innan himlen blir svart
Även höstlöven brinner
innan de faller
och träden blir skelett
Jag ville fråga dig
Kommer de tillbaka?
Hinner vi brinna igen?
Vi är som perfekt grammatik
Vi förekommer på platser
där vi förväntas finnas.
Allt är normalt och lagom.
Man ska inte vara arg.
På väggarna finns tavlor
med reklam för naturen.
Solen vill värma oss.
Den skulle så gärna.
Jag bor i ett kedjehus.
Kök och tre väntrum.
Om jag hade varit arg
hade du kanske lyssnat.
Allt är normalt och lagom.
Även döden.
Solen är röd
Träden är gröna
än så länge
Staden är tyst
Dialogerna är döda
Drömmarna är döda
Jag måste härifrån
innan jag också dör
Det går fort
I förarsätet sitter
inte du
inte jag
Världen passerar förbi
Det vi lämnar bakom oss
smulas sönder till sand
Vi kör mot en stormande
himmel och en fiskmås
som är rädd för oss
Solskyddskräm i ansiktet
Får vägdammet att fastna
Asfaltens avdankade tankar
En bil passerar och hög musik
Händer av hö täcker öronen
Sus av någon som ville åka med
Ingen musik är ny längre
Frekvenserna är desamma
Tösaltet bredvid häcksaxen
Stegen blir långsammare
Tänker att vi borde
Tills vi blir jord
Solen slumrar i reklambladet
Jag ska inte tänka på dig
Då blir jag bara gammal