Försmådd

Skriv en text på valfri form om någon som är försmådd.
Jag sprang i träskor, buren av begär, mot byggnadskomplexet, klungan av rektanglar, som tornade upp i utkanten av staden.
Jag sprang med drömmar, utmejslade i asfaltstunga dagar, utsnidade som ett skydd mot själslig undergång.
Drömmarna rasslade när jag snubblade över tuvor, men nya landade på hvuudet, liksom duvor, lika snabbt.

Jag tog mig in i tornet.
Jag ropade: Jag vill glömma rum och tid.
Jag fick en flaska vin.
Jag sa: Jag vill känna att jag är vill liv. Jag vill att varje hårstrå på kroppen ska gå av utav extas.
Jag fick en dyr designervas.
Jag sa: Jag vill känna vågor, som om jag strålas av Mars-människor, som jag vore en gitarrsträng, jag vill pulsera i snöstorm, smälta som guld, formas om, jag vill vibrera som om varje cell vore kåt, men inte som snusk dock som en orgasm fast långvarig och ännu mer innerlig.
Jag fick ett paket cigg.

Och jag kröp ut, stirrad på av enorma tavlor med extravagant reklam.
Ja frågade: Är jag inte värd mer än så? Ni planterar fantasier men jag får bara så produkter?

Jag gick hem med mina drömmar i släptåg, försmådd av konsumtionssamhället.
Jag svor att aldrig mer besöka varuhuset förrän om några veckor eller dagar eller imorgon, närhelst jag blir riktigt desperat igen.
Dela Facebook | Twitter | LinkedIn | Epost