Dikter på svenska och arabiska

Mitt hår är skitigt. Det räcker inte med schamponering, det behöver sanering. Du duschar varje dag. Du är en ros och jag är ett ogräs. Vi växer bredvid varandra, perfekta för varandra.
شَعرِي وَسِخٌ لَا يَكفِي شَامبُو, شَعرِي يَحتَاجِ إِلَى التَطهِيرِ أَنتَ تَستَحِمُّ كُلَّ يِومٍ أَنتَ وَردَةٌ وَأَنَا عُشبٌ ضَارٌّ نُزهِرُ سَوِيّاً نُنَاسِبُ بَعضَنَا بَعضاً
Ros och ogräs
I sagorna segrar hjältarna och de elaka dör. I krig dör alla. I sagorna vet vi vem som är hjälten och vem som är den elaka. I verkligheten anser sig alla vara hjältar.
فِي القِصَصِ يَنجَحُ الأبطَالُ وَيَمُوتُ الشُرُورُ فِي الحَربِ يَمُوتُ كُلُّهُم فِي القِصَصِ نَعرِفُ مَن هُوَ البَطَل وَمَن هُوَ الشَرّ فِي الحَقِيقَةِ كُلُّ شخصٍ يَظُنُّهُ البَطَل
Hjältar
En ignorant människa är inte farlig för att hens kunskap är begränsad. En ignorant människa är farlig för att hens självförtroende är obegränsat.
الجَاهِلُ لَيسَ خَطِيراً لِأَنَّ مَعرِفَتَهُ مَحدُودَةٌ الجَاهِلُ خَطِيرٌ لِأَنَّ ثِقَتَهُ بِنَفسِهِ غَيرُ مَحدُودَةٍ
Farlig
Jag gick till en pub för att söka efter kärlek. Men allt jag fann var öl och fotboll.
ذَهَبتُ إِلَى الحَانةِ لِكَي أَبحَثَ عَن الحُبِّ وَلَكِن لَم أَجِدْ أَيَّ شَيءٍ سَوَى البِيرَةِ وَكُرَةِ القَدَمِ
Sökte
Vi är skådespelare. Du spelar rollen som man och jag spelar rollen som kvinna. Din rekvisita är mustasch, tobak och självförtroende. Min rekvisita är klänning, läppstift och omtanke. Vi spelar våra roller med inlevelse, men din ersättning är högre än min.
نَحنُ مُمَثِّلَانِ تُؤَدِّي دَورَ الرَّجُلِ وَأُؤَدِّي دَورَ المَرأَةِ مُستَلزَمَاتُكَ هِيَ الشَّارِبُ وَالتَّبغِ وَثِقَةٌ بِنَفسِكَ مُستَلزَمَاتِي هِيَ الفُستَانِ وَأَحمَرُ الشِّفَاهِ وَالعِنَايَةِ نُؤَدِّي دَورَانَا بِمُعَايَشَةٍ وَلَكِن تَعوِيضُكَ أَكثَرُ مِن تَعوِيضِي
Skådespelare
Världen är stor, men inte tillräckligt stor för att hindra oss från att förstöra den. Världen är liten, men inte tillräckligt liten för att vi ska förstå att vi alla hör ihop.
العَالُمُ كَبِيرٌ وَلَكِنَّهُ لَيسَ كَبِيراً بِمَا يَكفِي لِكَي يَمنَعَنَا مِن تَدمِيرِهِ العَالَمُ صَغِيرٌ وَلَكِنَّهُ لَيسَ صَغِيراً بِمَا يَكفِي لِكَي نَفهَمَ أَنَّهَا نَنتَمِي بَعضَنَا بَعضاً
Världen
Jag ville ha en smart man för att utmana mina tankar. Du ville ha en korkad kvinna för att framstå som smart. Vi är besvikna.
أَرَدتُ رَجُلاً ذَكِيّاً لِكَي يَتَحَدَّى أَفكَارِي أَرَدتَ إِمرَأَةٌ غَبِيَّةٌ لَكَي تَبدُو ذَكِيّاً نَحنُ خَائِبَانِ
Vi ville
Jag ser inte solen vissa dagar, och vissa dagar skiner två solar på mig.
لَا أُلَاحِظُ الشَّمسَ بَعضَ الأَيَّامِ وَبَعضَ الأَيَّامِ تُشرِقُ عَلَيَّ شَمسَانِ
Solen
När du lagar mat luktar det gott och jag kan sätta mig vid dukat bord. När jag lagar mat luktar det rök och du måste skrubba spisen.
عِندَمَا تَطبُخُ تُوجَدُ رَائحَةٌ حُلوى وَأنَا أَجلِسُ بِمَائِدَةٍ عِندَمَا أَطبُخُ تُوجَدُ رَائحَةُ الدُّخَانِ وَأنتَ تَحتَاجُ أَن تَغسِلَ الفرنَ
Laga mat
Jag klättrar men är fortfarande fallande. Jag springer men är fortfarande fastklistrad.
أَتَسَلَّقُ وَلَكِن مَا زِلتُ مُنحَدِرة أَركُضُ وَلَكِن مَا زِلتُ مُلتَصِقَة
Fortfarande
Vi är på varuhuset varje dag. Här finns allt. Krukväxter, stolar, tavlor. Vi fyller vårt hem med varor från varuhuset Vaser, hyllor, väskor. Var är min livsglädje? Den är begraven i en av väskorna. Vi spenderar vår tid och våra pengar på varuhuset Till vilken nytta? En dag är vi döda och våra barn kommer att kasta allt på tippen. På varuhuset finns allt förutom kärlek, äkthet och eufori. Se! Dammkornen i luften dansar. Hör! Fläktsystemet sjunger. De vill säga oss något. De viskar till oss: Lämna varuhuset! Låt oss gå härifrån! Låt oss gå ut skogen! innan den skövlas för att bli fler möbler som ingen behöver Låt oss gå härifrån! Vi sjunger en sång. Läser en dikt. Pratar om kärlek. Låt oss leva, istället för att konsumera! Tänk vad snabbt vi kan springa vad högt vi kan klättra om vi släpper shopping-kassarna som tynger våra kroppar.
نَزُورُ هَذَا المَتجَرَ الكَبِيرَ كُلَّ يَومٍ كُلُّ شَيءٍ مُوجُودٌ هُنَا النَبَاتُ المَنزِلِيُّ وَالكَرَاسِيُ وَاللَوحَاتُ نَملَأً بَيتَنَا مَع بِضاعَاتٍ مِن المَتجَرَ الزَهرِيَّاتُ وَالرُفُوفِ وَالحَقَائِبِ أَينَ بَهجَتِي؟ هِيَ مَدفُونَةٌ فِي وَاحِدَةٍ مِن هَذِهِ الحَقَائبِ نُمضِي هَيَاتَنَا وَنُبَدِّدُ أموَالَنَا فِي هَذَا المَتجَرِ مَا هِيَ الفَائِدَةُ؟ ذَاتَ يَوم سَنَمُوتُ وَأَطفَالُنَا سَيَرمُونَ كُلَّ البِضَاعَاتِ فِي المَزبَلَةِ كُلُّ شَيءٍ مَوجُودٌ فِي هَذَا المَتجَرِ الكَبِيرِ سِوَى الحُبِّ وَالأَصَالَةِ وَالنَشوَةِ أُنظُر, تَرقُصُ ذَرَّاتُ الغُبَارِ فِي الهَوَاءِ إِسمَع, تُغَنِّي المِروَحَةِ تُرِيدَانِ أَن تَقُولَانِ لَنَا شَيءً مَا تَهمِسَانِ لَنَا: أُترُكَا هَذَا المَتجَرَ لِنَذهَبْ مِن هُنَا لِنَذهَبْ إَلَى الغَابَةِ قَبلَ أَن تُنهَبَ لِكَي تُصبِحَ الأثَاثَ الَّذِي لَا يَحتَاجُهُ أَحَدٌ لِنَذهَبْ مِن هُنَا لِنُغَنِّي أُغنِيَةً لِنَقرأ قَصِيدَةً لِنَتَكَلَّمْ عَن الحُبِّ لِنَعِيشْ بَدَلا مِن أن نَشتَرِي تَخَيَّلْ كَم سَرِيع مُمكِن أن نَركُضَ كَم عَالٍ مُمكِن أن نَتَسَلُّقَ إِذاً نَطلُقُ هَذِهِ أكيَاسَ الشِرَاءِ الّتِي تُثَقِّلُ أَجسَادَنَا
Ikea
De säger: Usch, vilken pratkvarn han är! Han är som ett ösregn, fast av ord istället för vattendroppar. Han är som ett snöoväder, fast av ord istället för snöflingor. Alla hans ord är utan nytta. Jag säger: Åh vad bra, han är en pratkvarn! Orden skänker honom med glädje, det är nyttan. Klaga inte på den som fyller era öron med barnsliga ord. Klaga på den som fyller era hjärtan med hat och bly. Han säger: Kärlek. Vindruva. Ekorre. Pensel. Himmel. Kärna. Rondell. Jag säger: Låt det snöa! Låt det regna!
يقولون: أُفٍّ كَم هو ثرثار هو كالمطر الغزير, ولكن مِن الكلمات بدلا من قطرات الماء هو كعاصفة الثلج, ولكن مِن الكلمات بدلا من نُدَف الثلج كلماته كلّها بدون فائدة أقول: هو ثرثار, هذه ليست مشكلةً تَهَبُهُ الكلماتُ الفرحَ, هذه هي الفائدةُ لا تَشتَكُوا مَن الّذي يَملأُ آذانَكُم بِالكلمَاتِ السَخِيفَةِ إشتكوا مَن الّذي يَملأُ قُلُوبَكُم بالكرهِ والرصاصِ هُوَ يَقُولُ: حب, عنب, سنجاب, فُرشاة, سماء, نَواة, دَوَّار أَقُولُ: دعه يُمطِر, دعه يُثلِج
Pratkvarn
Jag rörde dig en gång. Det varade en hundradels sekund. Jag vågade inte mer för det brändes så. Men handen minns den hundradelen för alltid.
لَمَستُكَ مَرَّةً وَاحِدَةً أَستَغرِقَت اللَحظَةُ جُزءً مِن الثَانِيَةِ لَم أَجرُؤ أَن أستَمِرَّ لِأَنَّ المَلمَسَ إِحتَرَقَنِي كَثِيراً وَلَكِن يَدِي يَتَذَكَّرُ هَذَا الجُزءَ إِلَى الأبَدِ
Jag rörde dig
Jag var tretton år. Jag var en fri ungdom i västvärlden. Ingen tvingade mig till någonting. Jag fick bära vilka kläder jag ville och se ut som jag ville. När jag inte bar stringtrosor sa de att jag var tråkig. När jag inte bar urringade kläder sa de att jag var barnslig. När jag hade kort hår sa de att jag var ful. När jag inte bar smink sa de att jag var äcklig. Jag var en fri ungdom i västvärlden.
كَانَ عُمرِي ثَلَاثَ عَشرَةَ سَنَةً كنتُ شابَّةٌ حُرَّةٌ فِي الغَربِ لَا أَحَدٌ أَرغَمَنِي عَلَى أَيِّ شَيءٍ كُنتُ بِإمكَان أن ألبِسَ أَيَّ مَلَابِساً وَأَبدُو كَمَا أَرِيدُ عِندَمَا لَم يَلبِس جي ستريننغ, قَالُوا أَنِّي مُمِلَّةٌ عِندَمَا لَم يَلبِس مَلَابِسَ مُقَوَّرِ الصَدرِي, قَالُوا أَنِّي طُفُولِيَّةٌ عِندَمَا كَانَ شَعرِي قَصِيراً, قَالُوا أنِّي قَبِيحةٌ عِندَمَا لَم أَستَعمِل المَاكِيَاجِ, قَالُوا أَنِّي مُقرِفَةٌ كُنتُ شَابَّةٌ حُرَّةٌ فِي الغَربِ
Fri tonåring
De två hissarna i mitt hyreshus är som livet och döden. Den första har kiss på golvet. Den andra är ur funktion. Jag tar den första hissen och hoppas att den är uthärdlig imorgon.
المِصعَدَانِ في عِمَارَةِ السَكَنِيَّةِ الّتِي أَعِيشُ فِهَا رَمزَان لِلحَيَاةِ وَلِلمَوتِ المِصعَدُ الأَوَّلُ يُوجَدُ بَولٌ عَلَى أَرضِهِ المِصعَدُ الثَانِي عَاطِلٌ أَركَبُ المِصعَدَ الأَوَّلَ وَأَتَمَنَّى أَنَّهُ سَيَكُونُ مُطَاقاً غَداً
Hissar